Disputation: Jens Ewald "Opposition to Carbon Pricing: Beliefs, Revenues, and Protesters"

Bild

Opponent
Professor Timo Goeschl, Department of Economics, Heidelberg University, Tyskland.

Ledamöter i betygsnämnden
Emeritus Professor Katheline Schubert, Paris School of Economics, Frankrike.
Professor Mads Greaker, Handelshøyskolen, Oslo Metropolitan University, Norge.
Professor Fredrik Carlsson, Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Ordförande
Professor Thomas Sterner, Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Abstract

Chockerande elpriser och koldioxidskattsaversion

Jag undersöker den kausala effekten av exponering för kraftigt ökade elpriser på attityder till koldioxidskatt, med hjälp av en geografisk regressionsdiskontinuitetsdesign och en riktad enkätundersökning bland svenska hushåll i närheten av gränserna mellan elprisområden. Resultaten visar att exponering för fördubblade elpriser ökar motståndet mot koldioxidskatt med 20 procentenheter. Exponeringen leder dessutom till förändrade policyuppfattningar, där respondenterna tenderar att överskatta skattens kostnader samt i högre grad anamma den felaktiga uppfattningen att en progressiv koldioxidskatt är regressiv. För att kvantifiera vilken roll dessa förändrade uppfattningar spelar för den observerade ökningen i motstånd, använder jag en instrumentvariabeldesign där skräddarsydd information i enkäten fungerar som instrument. Analysen visar att 27 respektive 56 procent av ökningen i motstånd kan förklaras av mer pessimistiska uppfattningar om skattens ekonomiska påverkan och dess fördelningsmässiga effekter.

Att använda intäkter för att minska motståndet mot koldioxidprissättning

Vi undersöker hur användningen av skatteintäkter påverkar allmänhetens attityder till koldioxidprissättning. Baserat på en enkätundersökning med över 20 000 medborgare i Tyskland, Frankrike, Italien, Polen och Rumänien finner vi att även om många är osäkra, överstiger det direkta stödet aldrig 50 procent. Med hjälp av en experimentell split-sample-design visar vi att öronmärkning av intäkter till gröna investeringar eller återbetalning inom det egna landet ökar stödet med cirka sju procentenheter jämfört med att låta intäkterna tillfalla statskassan. Att rikta intäkterna till EU:s fattigaste medborgare ökar däremot inte stödet. Intäktsanvändningen visar sig vara särskilt avgörande bland respondenter med låg tillit till staten; för dessa individer är progressiva återbetalningar det mest effektiva sättet att öka stödet för politiken. Vi finner även ett förhållandevis starkt stöd för beskattning av flygbränsle.

Att förstå motståndet mot koldioxidskatter: Drivkrafter och hinder bland allmänheten och aktiva motståndare

Koldioxidskatter accepteras generellt väl i länder med lång erfarenhet av dem, men motstånd kvarstår mot att höja skatterna ytterligare. I denna studie undersöker vi attityder till koldioxidskatt och andra miljöpolitiska styrmedel i Sverige. Analysen bygger på en enkät riktad till ett nationellt representativt urval av befolkningen samt till medlemmar i en stor politisk rörelse som protesterar mot bränsleskatter. Våra resultat visar att attityderna i båda grupperna påverkas av liknande faktorer: utbildningsnivå, bostadsort (stad kontra landsbygd), politisk ideologi och – särskilt – tillit till staten samvarierar med synen på koldioxidskatt. Hushållsinkomst tycks däremot sakna betydelse. Bland medlemmarna i proteströrelsen framstår bristande tillit till staten och låg tilltro till den pigouvianska mekanismen som särskilt centrala drivkrafter bakom motståndet. Vi finner stöd för att återbetala skatteintäkterna till medborgarna, men ännu starkare stöd – i båda grupper – för att öronmärka dem till klimatrelaterade ändamål.

Länk till avhandlingen publiceras inom kort.