Ida Rahmqvist: Analys av cirkulerande tumör-DNA kan förbättra prognosen för cancerdrabbade barn

Bild

IDA RAHMQVIST
Disputation: 28 maj 2025 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Personalized analysis of circulating tumor DNA in childhood malignancies
Ämnesområde: Pediatrik
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper

Varje år drabbas cirka 350 barn i Sverige av cancer. De vanligaste diagnoserna hos barn är blodcancer, cancer i lymfsystemet och hjärntumörer. Vad som orsakar barncancer i stort är fortfarande ofta okänt. Man vet att vissa medfödda genetiska syndrom kan öka risken, man det är vanligare med spontana förändringar i arvsmassan eller fel som uppstår under utvecklingsstadiet. 

Med dagens utvecklade cancervård överlever cirka 85 procent av de barn som drabbas av cancer, men behandlingen är ofta intensiv och kan orsaka långvariga besvär och komplikationer i en liten växande kropp.

- Därför är det av stor vikt att undvika över- eller underbehandling och för att lyckas med det krävs utveckling av nya metoder för att utvärdera hur sjukdomen svarar på behandling. Samt metoder för att övervaka om cancern är på väg tillbaka, säger Ida Rahmqvist, utbildad molekylärbiolog, forskare och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper. Hon ingår i Martin Dalins forskargrupp på Sahlgrenska Center for Cancer Research.

Prognosen för barn med metastaserad eller aggressiv cancer är oftast mycket dålig. Att tidigt kunna upptäcka återfall skulle innebära att korrekt behandling sätts in i tidigare och förhoppningsvis förbättra prognosen för många barn.

Cirkulerande tumör-DNA ger inblick i sjukdomsutvecklingen

I blodet finns små fragment av DNA från tumörceller, vilka kallas cirkulerande tumör- DNA (ctDNA). 

– Genom så kallade vätskebiopsier - provtagning av kroppsvätskor såsom blod, urin, och ryggmärgsvätska, kan man mäta nivåer av ctDNA. Vi har analyserat cirkulerande tumör-DNA från blodprov tagna när diagnosen ställs, samt under och efter behandling hos barn med en cancerdiagnos. 

Genom att först sekvensera* barnets tumör-DNA har man sedan skapat personliga sekvenseringspaneler baserat på tio patientspecifika tumörmutationer. Med hjälp av en mycket känslig sekvenseringsmetod har nivåerna av cirkulerande tumör-DNA kunnat följas över tid och ge inblick i sjukdomens utveckling. 

Metodöversikt från avhandlingen: Både tumörens och barnets eget DNA sekvenseras. Tio tumörspecifika mutationer väljs ut för att skapa en personlig sekvenseringspanel. DNA extraheras från plasmaprover (steg 1), det extraherade DNAt förbereds för sekvensering (steg 2) med hjälp av den personliga sekvenseringspanelen. Sekvensering av proven sker i steg 3. I steg 4 tolkas resultaten för varje barn. (Skapad i BioRender).

Individanpassad behandling baserat på ctDNA-nivån skulle kunna leda till bättre prognos

Målet med doktorandprojektet var att följa sjukdomsutvecklingen över tid hos barn med neuroblastom (tumör i nervsystemet*) och rhabdomyosarkom (tumör som uppkommer ur muskelceller*).

– Vi har kunnat se att nivåerna av ctDNA motsvarar tumörbördan* hos barn med dessa diagnoser. Genom att följa ctDNA nivån över tid har vi i flera fall av  neuroblastom och rhabdomyosarcom kunnat upptäcka kommande återfall, långt innan läkarna har kunnat fastställa återfallet med hjälp av dagens etablerade metoder. 

Deras metod har visat sig vara specifik och skulle kunna användas som ett komplement till existerande övervakningsmetoder. Om metoden skulle bli en del av kliniskt protokoll hade det kunnat hjälpa läkare att välja rätt behandling för patienten och övervaka sjukdomens utveckling, vilket skulle kunna leda till bättre prognos för cancerdrabbade barn.

Vad har varit mest givande med doktorandprojektet?
– Att få arbeta med utvecklingen av denna metod har varit väldigt givande.  Att vara en liten del av den forskning som skulle kunna bidra till att barn med cancer får mer specifik behandling och möjligen bättre prognos har känts betydelsefullt. 

Text: Susanne Lj Westergren